Att intervjun är ett av de absolut viktigaste stegen i en urvalsprocess håller nog de flesta med om. Men beroende på vilken intervjuteknik du väljer för intervjun har du också olika utgångspunkt för att hitta den du söker. Här är vår intervjuguide med tre olika tekniker, som precis som allt annat har sina fördelar och nackdelar.
Oftast blir det ett avslappnat och intressant samtal mellan dig och kandidaten.
Om din ambition är att undersöka om kandidaten är rätt för tjänsten och lever upp till de krav ni ställer kommer troligen många frågor kvarstå efter er intervju. Och då är risken att magkänslan får alltför stort spelrum.
Det gäller att hela tiden ha stenkoll på kandidatens kompetenser och de erfarenheter du vill veta mer om under intervjun. Det är viktigt att ni inte snöar in er på någonting (utifrån kandidatens svar), som i efterhand upplevs orelevant när du ska jämföra de kandidater du träffat.
Den här formen får ofta kandidaten att känna sig trygg och intervjun upplevs som ett samtal, snarare än ett ”förhör”. Men den röda tråden och frågebatteriet gör ändå att intervjun upplevs seriös och professionell.
En strukturerad intervju ger en hög träffsäkerhet i bedömningen. Det är väldigt lätt att jämföra de kandidater som du träffat eftersom de svarat på exakt samma frågor.
Eftersom metoden innebär att samtalet följer en tydlig, förutbestämd struktur så kan det upplevs ganska opersonligt. Det ställer också höga krav på den som intervjuar. Alla frågor ska vara nedskrivna och du måste vara väl förberedd på ditt intervjumanus.
Vi jobbar med komptensbaserad bemanning och rekrytering, helt enkelt därför att det är den metod som har bäst stöd i forskningen. Det innebär att de kompetenser som är viktiga för rollen som intervjun gäller plockas ut och frågor kring dem utgör sedan en stor del av intervjun. Våra intervjuer är semistrukturerade till sin form och vi fokuserar på tidigare erfarenheter och konkreta exempel snarare än hypotetiska scenarion.