4 trender som påverkar kompetensbehovet inom teknik
Vi står inför det största kompetensskiftet i modern tid. För att hänga med i den pågående teknikutvecklingen krävs nya yrken och ny kompetens – något som förändrar spelplanen för företag och medarbetare runt om i världen. Här är fyra trender som påverkar kompetensbehovet inom teknik.
Självkörande bilar, maskiner som effektiviserar arbetsflödet, sammankopplade system som ökar produktiviteten… Världen blir alltmer global och den industriella revolutionen tvingar oss att ändra vårt sätt att arbeta och leva. I en global undersökning som mäter megatrenders påverkan i 197 länder svarade 55–60% av de svenska respondenterna att de tror teknik och globalisering kommer ha stor påverkan på deras jobb.
Automation och AI
Teknikindustrin utvecklas i snabb takt och automation och AI förväntas ändra sättet vi arbetar inom de närmsta 10–15 åren. Pandemin har resulterat i att företag i allt snabbare takt integrerar denna typ av teknik, men för att hänga med i utvecklingen är vi i behov av människor som kan utveckla, anpassa och förnya tekniken.
Ökat behov av mjuka kompetenser och tech skills
I takt med att maskiner ersätter mer enkla och förutsägbara arbetsuppgifter växer efterfrågan på högavlönade teknikyrken och sociala kompetenser. På den svenska marknaden görs stora satsningar inom infrastruktur och bostadsmarknad – något som resulterat i större belastning inom både husbyggnad och anläggning. Automation, bygg, VVS, el, energi och mjukvara är bara några exempel på områden där efterfrågan på kompetens är stor.– Att ha rätt kompetens på plats kommer vara en av de största konkurrensfördelarna för företag. Vad som gör det problematiskt är att det finns ett stort kunskapsgap inom teknikindustrin. Det beror delvis på att många nya jobb har skapats till följd av industri 4.0. För att fylla gapet behövs fler utbildningar, på alla nivåer. Vi behöver även re- och upskilla personer som redan är i arbete, säger Henrik Björkling, Group Business Area Manager Technology på Academic Work.
Elektrifiering
Fordonsindustrin har historiskt stått för en del av Sveriges och världens utsläpp av växthusgaser, och många biltillverkare pekar ut elektrifiering och batterier som vägen framåt. För att nå tvågradersmålet krävs att vi investerar i förnybara energikällor och satsar på att göra byggnader, transportmedel och tekniklösningar mer energieffektiva.
Omställningen till en grönare industri ger Sverige goda förutsättningar att bli ledande i utvecklingen av gröna batterier – vilket är en nyckel till både jobb och tillväxt. För att möjliggöra övergången till förnybara energikällor behövs arbetskraft inom tillverkning, konstruktion och installation. Bara de närmsta åren krävs 30–40 000 nya ingenjörer för att klara omställningen till elektrifiering, AI och självkörande fordon, enligt en undersökning som kartlagt den västsvenska fordonsindustrin. Vidare kommer företagen Boliden, SSAB, LKAB, Northvolt, Skellefteåkraft, H2GreenSteel och Mobilaris behöva rekrytera uppemot 20 000 nya medarbetare mellan 2022 och 2026.
Cirkulära affärsmodeller
Att lyckas med den här omställningen är inte helt oproblematisk. Hur och var ska vi producera och lagra all energi? Hur bygger vi en fungerande laddningsinfrastruktur? Hur återvinner vi batterierna? Och sist men inte minst – hur tillgodogör vi oss den kompetens som krävs för att lyckas med omställningen?– Det är viktigt att företag har övergripande kunskap och kompetens inom hållbarhet. Vårt samhälle är väldigt komplext, med många frågor som går in i varandra. För att hitta svaren och se kopplingen behöver vi ha en systemsyn på hållbarhet och cirkuläritet säger Lars Bolling, Acting Head of CSR på AW Group.
Hållbarhet
Att ha en enbart vinstdriven affärsmodell är inte en hållbar lösning, och research från Harvard Business School visar att hållbara företag är mer lönsamma.
– Hållbarhet är en integrerad vetenskap och det krävs systemsyn för att förstå hur det sociala, ekologiska och ekonomiska perspektivet hänger ihop. När det gäller automation är det tydligt att självkörande bilar och robotar är hållbara sett från ett visst perspektiv, men även påverkar den sociala hållbarheten. Tack vare att tekniken hanterar mer autonoma arbetsuppgifter får vi människor mer tid till att interagera och utveckla våra mjuka kompetenser, säger Lars.
Att vara värdedriven – en konkurrensfördel
Resultatet från Young Professional Attraction Index (YPAI) 2021 visar att hållbarhet är viktigt för young professionals och de vill att företag öppet kommunicerar om hur de arbetar med detta. Genom att ha en värdedriven affärsmodell kan företag attrahera ambitiösa talanger som hjälper dem växa.
– Idag är hållbarhet kärnan inom många verksamheter, och någonting de vill kommunicera. Företag måste helt enkelt ta det i beaktan för att överleva, och de som lägger stor kraft på att skapa hållbara affärsmodeller kommer stå starka i slutändan. Idag arbetar många av världens företag med olika typer av nya måttsystem för att mäta och minska sin klimatpåverkan, exempelvis Science Based Targets, förklarar Lars.
För att summera...
Automation, AI, elektrifiering och hållbarhet är fyra trender som påverkar kompetensbehovet inom teknik. Som företag gäller det att förstå vilka kompetenser som är viktiga – och hur ni förvärvar dem.
Läs också: Teknikföretags 3 största utmaningar i kompetenskriget
Källor:
- Behovet av kompetenser när industrin blir grön: Vilka utbildningsinsatser krävs med anledning av den gröna industriella omställningen i Norrbotten, Oxford Research, 2021
- Decoding Global Trends in Upskilling and Reskilling, BCG, 2019
- Jobs lost, jobs gained: Workforce transitions in a time of automation, McKinsey Global Institute, 2017
- Skill shift: Automation and the future of the workforce, McKinsey Global Institute, 2018
- The Future of Jobs Report, World Economic Forum, 2020
- Vägen mot elektrifiering, 12 förslag som banar vägen för Sverige som ledande i elektrifiering och batteriutveckling, Teknikföretagen, 2020
- What 800 executives envision for the postpandemic workforce, McKinsey Global Institute, 2020
